söndag 5 februari 2012

Crazy little thing called Jarl

Blogghelvetet besudlas och ockuperas av den lågavlönade tangentbordsslaven Junker Jarl.

Som tidigare utlovat, så kommer gårdagens deltävling i Melodifestivalen att recenseras av frilansskribenten Junker Jarl. Recensionen följer nedan. Mycket nöje!

Kväljande katastrof-kväll? Kanske kanon?

Låt min penna flöda, i ett sannerligt konstaterade, att dylika ting såsom musik ej är påkomna med tävling i åtanke. Emellertid är just musik skapad enbart i syfte att åstadkomma tävlan. Helbrygd, halvsant, kanonmat och så vidare. Arga kaninstrypare komma ifrån pepparkakeland, beväpnade med pojkaktig charm eller möjligen torkarblad, vem kan veta?

Inledningsvis en Banan, vilket var trevlig inledningsunderhållning före själva festivalen. Månne något omogen Banan som serverades, emellertid föredrages detta av somliga (idioter, etc). Låt mig pausa en stund vid Carola, som av någon anledning icke deltog. Det skulle hon inte ha gjort.

Mitt minne sviker, sades det, här och då, men för Junker Jarl - en recensent boende i mina gener - voro dock Afrodite en favorit. Jarlens svaghet för 70-talsosande svettdisco är vida okänd, typiskt! "Vem i helvete menar du?" säger polisassistenten, och det må vara hänt. Eller fot.

Teve är ett medium. Denna innehålla många ljuseffekter och s.k. kamerarörelser, vilket förvirra och framkalla yrsel hos ömma Jarlar. Hävstångseffekt efterlyses, på grund av invaderande Västgoter, och knallkofta i fint ylle. Felaktigt musikstycke gick segrande ur batalj.

Sammanfattningsvis: knödelbär.

Junker Jarl
Fiende och bengalisk tryffel



PS.
Queen - Crazy little thing called love. Spotify | Youtube

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar