World of Tanks är riktigt roligt. Nu har jag spelat så pass mycket att jag experience-skramlat ihop till en tier 6-vagn, och då börjar det bli riktigt intressant. I början får man ju puttra runt i extremt lättmördade småvagnar, med wellpapp som pansar och ärtrör som kanoner. Visst är de snabba, men duktiga spelare med bättre vagnar tenderar ändå att få in en träff eller två och, tja, det är väl ungefär det som behövs för att spränga smurfvagnarna i luften. Själv brukar jag behöva både 4 och 5 träffar för att få död på även den uslaste vagn, förmodligen rör det sig om en bugg...
... iallafall så brummar jag numera mest omkring i en T-150, en sovjetisk oceanångare till stridsvagn. Trots att motorn har 500 hk i grundutförandet så är dess körupplevelse som att röra sig i sirap, och motståndarsidans artilleri har bara att tacka och ta emot för ett så stort och långsamt mål. Men den tål också en del stryk, och man får väl för helvete helt enkelt lära sig att köra längs bergsväggar och bakom hus, så "arty" inte kan träffa en.
Nu har jag lyckats uppgradera till 700 hk-motorn, och det bättre kanontornet. Dessvärre pallar inte vagnen med vikten, så jag blev tvungen att skjuta upp mina planer på att skaffa den rekommenderade kanonen tills jag fixat en uppgradering av upphängningen. Det är ett evigt avvägande, men jag och mitt spelsätt tenderar att föredra kanoner med högre penetrationsförmåga än skadeförmåga (det vill säga heller lägre kaliber och större träffsäkerhet) vilket lämpar sig bättre för avståndsstrid.
Nu så här i efterhand kanske jag inte borde snöat in på de sovjetiska stridsvagnarna, eftersom de tyska verkar passa min spelstil bättre. De tyska tunga vagnarna är mer lämpade för prickskytte på avstånd, medan de ryska är tungt bepansrade monster mer tänkta för närstrid och att böka omkring i stadsmiljöer. Men äh. It is what it is.
Med den nya datorn har jag också gett League of Legends en ny chans. Min gamla dator pallade inte spelet, men jag kunde kolla på matcher online. Dessvärre kan jag slå fast att LoL inte är min kopp te. Jag körde spelets tutorial och ett par-tre botmatcher, men nej. Jag tror mitt grundproblem med spelet är att matcherna tar för lång tid, och att det är för många parametrar jag behöver lära mig. Jag börjar bli lat.
Hösten är en härlig tid, egentligen. Man behöver ingen ursäkt för att hänga framför datorn eller PS3:an. Det är bara att titta ut över den grådassiga kuststaden man bor, så har man alla giltiga skäl i världen att köra pansarvagn, eller spela virtuell NHL-hockey, istället.
Fullt förståeligt angående LoL. Det är ett invecklat och ganska sävligt spel, och det tar tid att komma in i. Jag hade kollat på en hel del matcher innan jag började spela, så jag hade ett visst försprång. I slutändan kommer det dock ner till vilka sorts spel man tycker om. Själv är jag hopplöst ointresserad av onlinespel förutom League. Krigsspel, MMO och Diablo-aktiga spel finner jag allmänt ointressanta.
SvaraRadera