Both sides of the story

Blogghelvetet botaniserar vidare i originalversionernas våldsamma skeenden.

Så när TGWTG äntligen fick upp sin sajt igen så tittade jag på avsnitt fyra av Disneycember. Introt till Cinderella, eller Askungen, fångade min uppmärksamhet. Baserat på en berättelse av VEM? Inte visste jag att det funnits en fransk författare - Charles Perrault - som la grunden till de flesta moderna versionerna av gamla folksagor.

I Perraults mest kända verk, Histoires ou contes du temps passé från 1695, finns de med allihop: Törnrosa, Askungen, Rödluvan, Mästerkatten i stövlar med flera. Långt innan bröderna Grimm blev grymma, alltså.

Å då förstår ni, då blir jag lite nyfiken. Hur är dessa klassiska sagor i originaltappning? Jag skrev ju om original-Pinocchio för nån vecka sedan, och om hur udda den är jämfört med den version vi blivit itutade av Disney med flera. Så jag tittade upp Törnrosa (att det blev Törnrosa är en slump, den nämndes först i Wikipedia-artikeln om Perraults bok).

Och tror ni inte fan. Perraults berättelse är inget originalverk, utan en omarbetning av Sole, Luna, e Talia av italienaren (again with the italians!) Giambattista Basile från 1634. Mycket av det vi idag anser vara sagan om Törnrosa finns med, men en hel del detaljer är annorlunda i denna originalversion.

I Basiles originalversion är Törnrosas - eller Talia som hon heter här - åkomma inte resultatet av en förbannelse från en häxa, utan härstammar ifrån en helt vanlig profetia/horoskop: hennes liv kommer vara i fara på grund av en linspeta. Hennes pappa, som inte är kung utan "bara" någon form av adelsman, ser därför till att inget lin används eller tillåts i hans hus. Givetvis träffar Törnrosa ändå en gammal tant som håller på och spinna lintråd på en slända, och får en speta under nageln varpå hon faller ihop.

Talias pappa blir ledsen, men han faller inte i sömn tillsammans med resten av slottet. Istället placerar han Törnrosas sovande kropp i ett av sina lantgods. Efter en tid så råkar en kung (inte en prins) som jagar i området hitta godset och finner Törnrosa därinne. Han lyckas inte väcka henne, så vad göra? Jo, naturligtvis våldtar han henne och lämnar henne sedan på sängen och återvänder hem...

...

!!!

Resten av originalberättelsen är inte mindre våldsam, med försök till kannibalism och bålbränning med mera. Talia och kungen gifter sig förstås i slutet. Så väldigt logiskt. Talia liksom bara: "Nejnej, att han våldtog mig när jag låg helt försvarslös i koma, och gjorde mig gravid på köpet, du vet, kärleken övervinner allt!"

Gah! Jag vet en kvinnlig huvudperson som råkade ut för något liknande i en helt annan berättelse:

The Brides reaktion är långt mer resonabel och logisk än Talias.

Gamla sagor alltså. Jisses. De som tycker Tarantinos filmer är för våldsamma borde vända blicken mot klassiska italienska författare istället.